var det dumt....

... att läsa domen?
om hur det gick till när någon tog min väns liv?

var det dumt...

att få inse hur brutalt och hur övervåldsamt det hade gått till?

hur han hade lidit?

var det dumt...

att veta?

eller ville jag det?

14 år fick han som gjorde det, som tog...

Nåt "girly"...

...skrev den gamla goda vännen som flyttat till London och blivit 4-barnsmor om sin presentklänningbeställning... Hon gillade en snarlik jag gjorde för sisådär ett år sedan så varför inte göra det enkelt för mig när jag ändå hade tygerna kvar? London calling och bara adressen kommer är den snart där.

Och här hemma har den nattliga ängslan börjat lägga sig och slumrandet börjar gå bra. Monstren slickar och äter inte längre, bara ett litet knoddtroll får "summertime", en dörr med öppen glänt och en madrass vid sin sida (vyss på dig, suss på dig, se på mig, vyss på dig...).

Livet snurrar vidare och trots arbetsfriheten är det fullt upp med kursuppföljning som ska planeras, marknadssömnad som måste påbörjas, beställningar som skall sys, bokproduktion som skall bli klar, lägenhetsrenoveringar som efterlängtas, föräldrakooperativ som skall pimpas, familjeekonomi som skall granskas, datorer som skall servas, barnvagnar som skall kånkas fram och tillbaka i Linnestadens snödrivor och diskmaskiner som skall köpas. Det är tur att man har medhjälpare:

Dagens triviala - och irriterande - fråga:

När ni skall sy ihop två muddkantande stycken med overlocken, brukar styckena hamna ojämnt i början av sömmen då?

Det gör dom på min overlock. Heeeela tiden! Det översta stycket verkar "puttas ned" av syfoten. Blir inte jämnt. Har tänkt, trixat och knåpat för att försöka undvika detta med att handrulla de första stygnen, hålla i styckena så ordentligt jag bara kan, sy så långsamt jag kan, flytta in styckena så nära nålarna jag kan innan sömnad osv. Men ännu inte hittat det bästa sättet för att undvika detta irritationsmoment! Tips? Lätta på trycket bokstavligt talat?

PS! I morgon måste jag jobba..... med annat än OttoPippi.... jag måste.... snälla lova mig...

Slim L

Nyttosömnaden fortsätter... Denna tröjmodell kallar jag Slim L. Den tajtare typen av tröja. Tycker att det är snyggt och den ökar retrokänslan ytterligare i denna typ av tyger. Var faktiskt först lite orolig att mina inte helt pinniga knoddar skulle kunna ha modellen :-), och klippte därför bara till två. Landskapstyget är fortfarande ett av mina absolta favvisar och det bruna nattåget får nu bevisa sig även hos mig vad gäller färgkvalitet. Muddrullå är snyggt! Så snyggt att jag har svårt att göra nåt annat med tröjor... även om jag här tvingade mig till en coverfåll nedtill. Det förlänger längden lite tycker jag.

Nyttosömnad i all ära och det är ju bra om barnen har kläder men sjuttsingen vad det suger efter kul ny sömnad nu. I huvudet snurrar olika nya roliga modeller runt i oftast enfärgade tyger med stora knappar och markanta fickor. Och inte blir det bättre av att jag har tvångssömnad på tur.....

Fast det vill jag inte ens tänka på. Jag vill tänka på dagens triviala fråga. Som jag inte ens vet om den är så trivial. Jag är hur som helst mycket nyfiken på era svar på den. Den lyder: Hur storleksanpassar ni era egna mönster? För mig brukar det vara så att när jag gör en ny modell gör jag den så den passar mina egna barn, då vet jag ju också i vilken storlek jag har gjort mönstret. För att sedan översätta detta till storlekar från 0-7 år (som jag oftast syr i) har jag två olika sätt:

Antingen tittar jag på ett annat befintligt mönster och tittar på var och hur mycket man i detta har lagt ut (eller in). Gör sedan likadant på samma ställen i mitt eget mönster.

Eller också har jag ett annat sätt. Jag lägger ut mitt egna mönster (exempelvis mitt byxmönster) på ett befintligt (kopierat) byxmönster och ritar upp mitt mönster på detta. Då ser jag hur mitt mönster ser ut i förhållande till det befintliga i just den storleken. Nu kan jag välja en annan storlek av det befintliga mönstret och ritar sedan ut mitt mönster igen genom att kolla hur det såg ut i den första storleken (nån som förstod???)

Jättenyfiken på era svar!

Tuffsing!

I sånna här blir man en "tuffsing". I alla fall enligt mina knoddar. Det är väldigt stor skillnad just nu på att vara "tuffsing/cool" eller "fin/vacker". Vi har en av varje sort här tydligen. Trots monochoriotismen... (ja, vissa av er kan ju slå upp om ni vill :-)). Men båda knoddarna verkar absolut nöjda med detta faktum. Även om jag ärligt talat inte riktigt förstått vilka plagg som kvalar in under respektive begrepp riktigt. Rosa är en viktig faktor, men inte jämt. Fordon är en viktig faktor, men inte jämt....

Ytterligare nyttosömnad är allt jag har att erbjuda även idag. Knoddarna behövde verkligen byxor nu. Var t o m tvungen att uppgradera Bootmönstret i stl 104 som jag inte tidigare hade. Tog tag i några numera faktiskt ganska gamla men ack så underbara velourtyger från Mjuka Tyger, men som jag ännu inte använt (finns många sånna i sykrypinnet). Vågar jag berätta att mina egna barn inte haft några velourbrallor som jag har sytt innan dessa? Ja, det gjorde jag tydligen. Även om det nästan är lite pinsamt...

Inte så mycket tuffsing är det över våra knoddar på nätterna just nu emellertid. Helt hux flux i denna veckan är dom som förbytta från läggning till uppvak. Den ena knodden har fått för sig att läskiga troll och spöken kommer och slickar på henne och äter upp henne (usch, låter läskigt...). Både precis när hon skall sova och mitt i natten (vilket har lett till en extramadrass bredvid hennes säng som jag och knoddpappan turas om att sömndrucket däcka på vid halv fyra tiden på nätterna). Den andre knodden sover så oroligt som aldrig förr och jämrar sig hela kvällarna igenom. Fullmånen sa nån. Fullmånen? Är det sant att fullmånen kan påverkar våra människobarn på det sättet?

I dag har jag många frågor. Är det sant det där med att det bruna nattågstyget inte håller måttet efter några tvättar?? Skit också i så fall. Jag som gillar det så. Jag som håller på att sy i det nu. Hur är det i så fall med dom andra nattågsfärgerna? Dom som man gett bort plagg i? Som man definitivt inte vill att de skall förlora färgerna på?

Dagens triviala fråga:
Jag kan ju haka på tygtemat till dagens triviala fråga som lyder: Brukar ni torktumla eller hänga upp era trikåtyger efter att ni förtvättat dem? Jag bor i lägenhet med egen tvättmaskin och torktumlare men använder inte tumlaren i onödan. Mest bara vid vinterkräksjukor och vid annan liknande nöd. Så jag har brukat hänga dem. Också för att inte "slita ut" tygerna i förväg. Tycker dock att trikåtygerna drar sig efter förtvättarna. Vid hörnändarna av dem och i kanterna blir de utdragna och då blir ju dessa delar inte lika användbara längre. I alla fall inte om tyget är mönstrat. Nån som förstår mig? Nån som har stött på samma problem?

För liten sa Fröken...

Knoddarna har under en lååång tid använt dessa varma och fina tröjor under sina jackor både på dagis och hemma. Nu sa Fröken ifrån. De har blivit för små (i gott sällskap med många andra knoddplagg här hemma). Inte så konstigt med tanke på att de stickades under hösten 2007 :-). Något var tvunget att göras och det snabbt. Snacka om nyttosömnad. Sagt och gjort drog jag fram mina mönstrade fleecetyger från Sydrömmar. Gillar dem. Det är inte så vanligt med fräckt mönstrad fleece. Och vilken fröjd att sy i sen! Så otroligt lätt om man jämför med jerseyn.

Hade inte riktigt tid med egen mönsterkonstruktion utan tog helt enkelt Meedoms form 2 tröja och skippade sömsmånen på bredden. Tänkte att det skulle nog passa för att inte vara tillräckligt tajt för att ha ovanpå vanliga kläder eller för stor och bred under jackan. Tröjorna blev till belåtenhet och värmer gott.
Dagens triviala fråga har jag grunnat på länge. Den är verkligen så trivial att jag skäms lite. Men här kommer den. Åt vilket håll har ni nålarna när ni nålar?

Jag brukar nåla såhär:

Men jag har sett att de flesta nålar såhär:

Har det någon betydelse för att underlätta sömnaden? Och i så fall varför? Undrar en som undrar så mycket...

Doris!

Det här är Doris och Doris. Min nya klänningsmodell! Fast i helt två olika utföranden. Ytterligare en "nyttosömnad", även om klänningar kanske inte är det vi lider allra mest brist på här hemma.

Mössknodden, som ju numera blivit en rosa prinsessknodd som vill kallas "Sara", bad och bönade när det rosa fordonstyget kom om att jag NU(!) skulle sy en klänning åt henne i detta. Euforin var total när klänningen låg färdig på hennes säng efter dagis. Hade vi inte precis infört pjamastvång om nätterna hade hon säkerligen haft den dygnet runt. Den andra knodden var också glad över sin klänning, speciellt lyckat verkar det ha varit att sätta huva på den eftersom hon förtjust konstaterade att hon då var rödluvan :-). Fickor brukade ju i alla fall förr vara mycket populärt så två olika varianter på fickor fick det bli. Kängurufickan på den gröna är fastsydd på sidorna upptill och nedtill några centimeter för att saker och händer inte skall falla ur för lätt. När fordonstygerna anlände hade ju snälla Mjuka-Tyger-Anna skickat med lite presenter till oss. Min var en grön matchande jerseybit. Delar av denna kom väl till pass till den gröna klänningens huvfoder och ficka.

Dagens triviala fråga följer gårdagens jerseytema (fast skulle kunna appliceras även på all annan trikå). Nämligen: Hur gör ni när ni syr på trikåfickor i trikåtyg?

Här strök jag fast totally stable på klänningarnas baksidor först för stabilitet där. Pressade fickornas sömsmåner, nålade och sydde fast med covern. Tyckte ändå att fickorna drog sig lite (kanske extra svårt i jersey?). Tänkte också på hur sjutton man gör om man vill ha rundade fickor, åtminstone min cover klarar inte riktigt rundsömnad hur som helst. Undrade också om man kanske kunde fästa fickan som när man applikationssyr (fast bara i sömsmånerna då). Då kanske man skulle kunna sy fast fickorna med vanlig raksöm tänkte jag. Trikåficktips någon?

Vill också passa på att meddela mina beställare att det för första gången finns utlagt färdiga alster till salu på OttoPippsmodeller. Tröjor, klänningar, kjolar, byxor, tajts, mössor och halsdukar. Alla dessa färdiga plagg är prissänkta och kan levereras pronto!

Ps! Det är fredag idag.....

Triviala frågor

Efter värmlandsresa och mitt under pågående förkylning så har nu nyttosömnaden äntligen börjat! Det var VÄLDIGT längesen jag sydde till mina egna knoddar. Det visade sig att det var hela 2 storlekar sen :-). Det blev att hoppa från 92:or till 104:or på direkten. Först ut var tajts i den blå varianten fordonstyget! Fordonstygen rules!! Jag gillar dom verkligen! Allihop! Jag har dem endast i jerseyn, och trots att den är lite mer svårsydd än interlocken är den så underbart mjuk, följsam och färgerna blir så fina. Jag hade någon idé med en tajtsmodell med kraftigt rullfållade benslut. Jag ville ha en lockig kant som stod ut en del. Så blev det inte fast det borde ha varit simpelt att få till. Jag undrar verkligen om det är nåt fel med min rullfållsfunktion på overlocken.... Tycker att fållen borde blivit smalare och hur jag än drog i tyget så lockade sig inte tyget som jag hade tänkt. Nåväl, tajts blev det ju i alla fall och kanske måste man svänga ut benen lite för att få till det som jag vill.

Det här med kontakten med alla andra sömnadsbloggare är verkligen häftigt. Man lär sig och inspireras så otroligt mycket av varandra. Och eftersom jag tycker att jag ständigt undrar över saker medan jag syr, ofta ganska triviala frågor som åtminstone jag ställs inför, hade jag tänkt börja ställa mina triviala frågor till er och hoppas bli ännu klokare vid symaskinen. Denna gång handlar det om att sy i jersey. Kanske är det bara längesen jag ägnade mig åt jerseysömnad, men jag får inte riktigt till det. Dagens triviala fråga blir därför: Brukar jerseyn rulla in sig i overlocksömmarna lite grann i era maskiner och hur löser ni det i så fall med inställningarna? (Så himla ironiskt att tyget rullar in sig i de vanliga sömmarna men inte tillräckligt i rullfållen. Suck, livet! :-)).

Nu vill jag bara bli helt frisk, börja träna igen och avsluta min kurs som förkylningen satte stopp för idag! Ha det gott alla!

Glad och förvånad....

...blev jag av inte mindre än tre utmärkelser för en kreativ blogger!! Inte minst med tanke på att jag faktiskt inte varit särskilt kreativ under förra året, fast jag försöker ju ändra på det nu och de här peppar mig ännu mer till det! Tusen, tusen, tusen tack snälla Kreationer och tankar, Siris design och Klara med K för dessa utmärkelser!!!!

Med utmärkelserna följer att:
Jag skall lägga ut awarden på bloggen mig (check).
Länka till den personen som gav mig den (check)
Berätta 7 intressanta saker om mig själv (tja, intressanta, och intressanta... men check nedan)
Välja 7 andra bloggar att ge awarden till (check nedan igen)

1. Jag är en kort vegetarian med färgat hår
2. Jag är arkeolog och före knoddarnas tid bodde jag utomsocknes i nästan 10 år för jobbets skull
3. Jag vill inte bo i hus just nu (trivs super i min 1800-talslägenhet inne i centrala Gbg)
4. Alla mina hankatter jag har haft danska namn (Sören, Preben och Mogens)
5. En av mina bästa vänner är också min mamma
6. Jag har en bror som är 20 år yngre än jag (och två bröder till)
7. Jag var frånskild vid 19 års ålder

Skickar vidare denna award till dessa 7 underbara bloggare:
Strömming
Benglan
Rino
Kattching
Made by me
Retro elephant
Solig

I morgon åker 4 tjejer till Värmland. Jag, mamma och knoddarna. Vi skall åka tåg. Det ska bli så himla kul. En långhelg bland älskade släktingar! Vi tar tåget från samma vackra station som bilderna nedan är tagna på. En gång för ett ganska bra tag sen... Ha en trevlig helg alla - vi "syns" nästa vecka!!!

Rosa, röd, oreange och svart...

Ytterligare en bursdagsklänning levererad! Den skulle vara rosa/röd och svart. Och det blev den väl....? Tyget ger mig rysningar... Ett gammalt draperi hos min mormor... Alla dessa minnen. När det väl hamnade i min ägo bestämde jag mig för byxor till knoddarna. Inte gjort ännu, men det kommer!

I helgen var det vernissage. Bilder från det kommer. I övrigt väntar en hel del nyttosömnad, några klänningar och en resa till trollen i Värmland. Förra veckan blev jag glad. En ny bekantskap sa att jag var bra att prata med. Det värmer!

Vantar, framtid och färgstarka inspirationer

Vuxenvantar. Min första. Fast inte till mig själv. Och det var ett tag sedan. Fast jag har hört att de har varit med om en hel del. Ena nästan borttappad. Sedan indränkt i pizzasalladsvinegrette. Fast tvättbara förstås som tur är.

Ett nytt år har börjat. Mitt nya liv som arbetsfri har startat. Det är både spännande och läskigt. Det där med framtiden. Stora förändringar i livet. Jag går en heltidskurs under hela januari och arbetstvånget sätter nog igång igen senast i april. Men jag har tänkt slänga mig ut i det okända senare i år. I höst. Jag hade tänkt våga. Jag har hittat en utbildning på gamla dar. Den har med textil att göra. Den är flera år. Jag vill gå den. Nästan lite för mycket vill jag gå den. Först skall jag bara fixa försörjningen. Sen skall man ju komma in också. Spännande....

I morgon skall jag och ömma modern till Vävkompaniet i Borås! Jag skall hjälpa till att hänga hennes utställning "Färgstarka Inspirationer"!! Det skall bli så kul! Och vi ska fnittra hela vägen dit! Och hela vägen hem! Sen skall knoddarna och jag dit på lördag och rycka i allt!!

Snabbisar...

Mina stackars döttrar går liksom skomakarens barn i för små kläder... Och jag vägrar att köpa kläder till dem :-). Något var tvunget att göras. Nämligen det enklaste, snabbaste möjliga jag kunde klämma in mellan mina beställningar. "Snullkjolar" till knoddsen. Men om sanningen skall fram så måste jag faktiskt tillägna en del av våren till nyttosömnad åt mina egna barn. Vi behöver tröjor, byxor, tajts, klänningar. Ja, nåväl... klänningar kanske inte direkt behövs, men de önskas. Det roligaste är nämligen att ha klänningar och kjolar man kan "snulla" i. Därför la jag på 10 cm i mitten på varje stycke i dessa på mitt gamla fnurrkjolsmönster för en bullig och "snullvänlig" kjol.

För att effektivisera sömnaden maximalt hade jag tänkt mig rullfåll. Fast tji fick jag och overlocken vägrade. Trots otaliga försök att dra rullfållsspaken mot mig och från mig och mot mig igen bidde ingen rullfåll. Är faktiskt lite orolig över overlocken... Lite gnisslig har den allt varit på sistone... Och nu det här... Den måste nog in på service tror jag. Gjorde en miniservice själv och tog bort allt ludd och smörjde lite men det hjälpte föga. Ställde istället in diffen lite galet för att overlocksömmen skulle dra lite fel så att fållen blev vågig på det sättet istället. Det fick duga!

De blå molnen fick cerise mudd på grund av mössknoddens nya kärlek: färgen rosa. Är det inte lite tidigt att bli sådär glittrig och rosa redan vid 3 1/2? Jag hade nog önskat att det dröjt lite till. Eller att det lika väl kunde hoppats över. Unisextänket blir liksom lidande... Nåväl. De gröna molnen fick grön och vit randig mudd eftersom den aldrig använts och legat i lådorna i snart två år.

Nu måste jag klippa till en beställning! Och bada fordonstygen som kom idag - jippi! Ha en bra (början på) vecka(n)!

Till Kaupang...

Min underbara, färgglada stamkund i Kaupang beställer "Miniklänningar" till sig själv på löpande band! Hon har redan beställt en tidigare, och skall faktiskt ha inte mindre än två till efter den här! Så himla kul! Det betyder ju också att jag får botanisera lite bland alla mina bomullstyger. Detta storblommiga grön/blå/lila tyg inhandlades på Emmaus och den blålila randiga jerseyn tror jag kommer från Stoff och Stil. Denna gång fick klänningen mina runda OttoPippifickor som kantades av en blå snedslå från Bibbis. Den gröna muddrullån i hals och ärmhål kommer från MG Tyger. Klänningen skall bäras som födelsedagsklänning. Nu på måndag!

För ganska länge sedan ärvde jag en servis från min älskade farmor. Den har legat nedpackad i en banankartong sedan vi var trångbodda. I två år har vi bott i vår större lägenhet. I 24 månader har jag tänkt plocka fram min servis. Men det var först härom dagen som jag pallrade mig upp på vinden, letade rätt på banankartongen, och tog fram servisen. Rörstrand. 60-tal. Helt underbar. Och så mycket farmorminnen... Hela helgen har jag njutit alldeles extra av mitt kaffe... Det har jag behövt i förändringens tumultvindar som just nu blåser...

Hedå föken Silija...

Föken Silija ska få en bäbis! Föken Silija försvinner i ett helt år! Våra föräldrakooperativsföräldrarshjärtan blöder lite... Hon var först. Hon tog hand om knoddarna när dom var jättesmå. Vi var så ovana att inte ha dom hos oss. Att lämna dom. Knoddarna. Då tog hon hand om våra barn och såg alltid till deras bästa. Alltid. Hon var trygg. Vår föreståndare. Knoddarna lämnade stolta över paketen med bäbiskläder den sista dagismorgonen med Föken Silija. Strax innan jul. Hon blev glad! Men visst var det allt lite sorgligt....

Jag kan inte låta bli att belasta min stackars lilla ekonomi med alla dessa häftiga, retronyproducerade men ibland äkta fixmönstrade trikåtyger... De går också åt mest när det gäller beställningar. Så de är ganska bra att ha. Och de ÄR verkligen underbara när de kommer. Allihop. Och så bra att allt fler blir ekologiska! Fast jag har nu en annan längtan... Man blir faktiskt lite trött på dem eftersom de verkligen dyker upp överallt och det blir lite "same same". Ett av alla mina nyårslöften till mig själv (jag gillar dem, har många :-) har därför blivit att faktiskt börja producera mer av mitt ganska stora lager second hand tyger i bomull. Vill göra annat och nytt och gärna till mig själv. Ideér finns det gott om. Och jag har faktiskt några kommande beställningar nu i januari i second hand. Kul!

Passar också på att visa dessa bilder från en höstbeställare. I nyproducerade elefanter var tydligen de små vant- och mössägarna nöjda! :-)

En solig beställning...

...passar väl bra att lägga ut såhär dagen efter midvintersolståndet? Den viktigaste högtiden på året för de fornnordiska människorna. En helig natt då man offrade till gudarna för att solen åter skulle vända och komma tillbaka. Midvinterblot. För att den livgivande solen skulle bringa födelse och fertilitet för både natur och människa. Detta solhjulets återkomst. Hjul. Jul. Kanske var det ändå inte en slump att lilla Jesus fyller på julafton...?

Vad glad jag blir när en beställare ger fria händer (glad som en sol). En massa tygförslag där jag får välja och vraka för att matcha ihop en Vinga, en Torid och två tajts till exempel. Jag kunde bara inte låta bli att falla för de varma färgerna och göra allt på mitt OttoPippi-vis. Vingaklänningen har en färgglad Örebrofyndad tunn frotté i livet, ett Tampellatyg i kjoldelen och en gammal gardin till ärmar. Toridklänningen är i velour från Jofotex. De båda tajtsen i olika jersey från Stoff och Stil.

Dessa plagg skall också till Norge (hur hittar alla norskor mig?). I detta nu färdas de. Postade i söndags. Jag ber till alla hednagudar att de hinner fram innan julafton, senast i morgon. För det då var min beställare ville ha dem. Nu skall jag själv upp till de värmländska trollen. De mina. För att fira.....

Jag passar samtidigt på att önska alla OttoPippi-läsare en

EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!!

Stor Pompeja!

Det är härligt att äntligen få vara kreativ och att få skapa! Och trots OttoPippibloggens mycket stillsamma liv har faktiskt OttoPippiflitens lilla lampa lyst på sistone, åtminstone ibland... mellan allt annat... Inte för att det har märkts här men beställningar och presenter har blivit gjorda inför den stundande julen.

Som den här "Mini"-klänningen. Den reste till Norge för någon vecka sedan och blev såpass uppskattad att jag har fått en beställning på en till med deadline 11 januari. Kul! Det är mitt gamla mönster omarbetat till storlek 42. Denna gång utan fickor, i den gula Pomejan och för första gången med tryckknappar i ryggen får att få en tajt passform men att den ändå skall gå att få på. Brun stretchfrotté i livet, gul muddrullå och gul sendslå i fållarna. Nästa klänning till beställaren skall ha ett röd/rosa/svart tema, så det är bara för mig att börja spåna på tänkbara tyger. Miniklänningarna är verkligen direkt inget för de diskreta bärarna. Det är roligt att andra än jag själv gillar dem :-)

På sistone har jag också pluggat på för att kunna göra mig en egen hemsida. OttoPippismodeller är en omarbetad blogg, formatet känns väldigt begränsat och inte så proffsigt alla gånger. Jag hoppas att hinna med uppbyggandet av hemsidan under januari. Jag har också gått en kurs i Excel vilket kommer att underlätta OttoPippibokföringen nämnvärt :-). Under julen kommer vi att köra vår årliga turné och besöka nära och kära i Dalsland, Värmland och Gråbo. Längtar dit. Till lugnet, gemensamheten, maten, tiden med barnen och släkten, myset och Karl Bertil...

Mitt!!

När jag öppnar dörren till mitt sykrypin så blir jag så glad. Jag älskar att gå in i det där gamla 1800-tals skafferiet med ett pyttelitet fönster. Det doftar så underbart gott! Jag bara älskar den doften. Det doftar rentvättade tyger in mass. Det är mitt rekreationskrypin. Ett ställe för kreativitet och skapande. Något som bara är mitt. Något som man kan längta till. Jag sitter på bussen från jobbet ibland och bara längtar dit... Fast först måste jag avsluta en bok jag skriver på. Dess deadline har egentligen redan varit. Därför måste jag tillägna den den största delen av min fritid. Åtminstone fram till nyår. Det är därför mina beställare också måste vänta och längta. Men sen. Sen kan även jag sätta saxen i de senaste nytillskotten. Nattågen från Jofotex. Som jag nästan missade. Som jag befinner mig. Mitt i orkanen av allt annat....

Prinsessmössa

Prinsessmössa som gjordes till att matcha min beställares prinsessvantar. Tillhörde även förseningsmösspresenterna. Enkel Topsy-mössa i fyndad Mjuka Tygervelour till mässpris på Syfestivalen i Borås.

Vilket påminner mig om att jag måste sy några velourmössor till mina egna barn.... De har mest tunna mössor hemma... Minns liksom inte senast jag sydde till dem!! Har apropå det fått två nya härliga och speciella beställningar!! En lång men kortärmad snurrklänning i grönt molntyg med rosa muddrullå. Och en långärmad snurrkänning i oreange molntyg med både gul och lila muddrullå. Från mina egna, underbara knoddar..... :-) :-) :-)

Åsså alla mina andra OttoPippibarn!!! Jag blir alltid lika glad över bilder från beställare med deras barn i mina kläder! Denna sötnos har vuxit i sina OttoPippikläder från i våras lite bättre nu! Tack för denna ljuvliga dokumentation!

Höstsaker

Mössa, mössa och mössa. Vantar, vantar och vantar. Elefant, elefant och elefant. Har skickats iväg till sina nya ägare.... Pssst, räknade ut att jag nu sytt 21 par vantar :-) :-)

OttoPippityger är numera lite uppdaterad. Bland annat finns ett set för fleecetyger sen så har det inkommit lite trikåer och velourer och stretchfrotté!

Jag antar att jag är sist i hela bloggosfären med att skaffa molntygerna från Jnydesign. Det beror på att jag har varit seg med betalningen... *skäms lite*. Fast nu ångrar jag att jag inte också köpte de röda molnen.... Kanske måste snart innan de tar slut.... Nåväl! Nedan också dessa två underbara fleecetyger från Sydrömmar som det dessutom var rabatt på! Så underbart kul med mönstrad fleece! Det blir coola foder i vinterkläderna :-). Den prickiga fleecen var jag faktiskt sist med att knycka några meter av, tur!

Dessa Mjuka Tyger-velourer nedan har jag väntat på lääääänge.... Jäkla posten rent ut! Allt verkade frid och fröjd med leveransen, även om den var något fördröjd. Sedan fick jag hem en avi att velourpaketet kunde hämtas på mitt ATG-ombud. Men se där fanns ingen paket. Det hade "fastnat i Stockholm" och ingen kunde tydligen göra någonting åt det hela på en månad! Både Anna på Mjuka Tyger och jag fick lämna massa uppgifter till posten... Sedan fick jag en påminnelseavi (!) om att jag inte hade hämtat ut mitt paket som inte kunde hämtas ut eftersom det var nånstans i Stockholm ju! Fast jag försökte. Naiva jag.... Men så kom de då idag! Godis! Det randiga senapsgul/oreange är en stretchfrotté! Det är inte första gången detta år som posten strular. Mitt förra Mjuka Tygerspaket hade solsemester i Spanien innan det anlände. Ett annat brev fullt med tyger från en tygbetalare är spårlöst borta sedan i våras. Dessutom blev en beställning en vecka försenat till en av mina kunder. Gud vet vart det hade varit... Varför kan man inte lita på posten???

Bytt och omvänt

Det var en gång... för länge, länge sen... ett litet byte... Så länge sen att nästan ingen minns det. Så länge sen att man skäms. Detta bilset är min försenade del. Det var ännu en gång, för ännu längre sedan, även ett annat byte. Mellan samma byterskor. Det är inte heller glömt... Bytt är bytt!

T har ett språk. Med våra ord. Men ändå hennes. Fast hon har på ett sätt ärvt dem från mig. Knoddfarfar kallar det ett strukturellt fel i hjärnan. Fast han menar inget illa. Jag förstår T. Hennes ord är som mina. Allt är där. På hennes sätt.

Faggla. Ficklan. Savla. Gäpsa. Plussa. Plaksa. Äsklar. Vuskna. Golapp. Mogsen. Evla och tovl....