70-talist javisst!

Under påskhelgen var jag inne på Lindex!! Jag kan helt ärligt säga att det var ganska längesen jag var ute och tittade på barnkläder, dels för att jag själv ska ju sy kläderna numera och dels har vi tills nu ärvt en hel del. Men nu var vi hos tjejernas mormor och firade och hon bor precis intill ett helgöppet Lindex och då kan ju jag liksom inte låta bli att gå in. :) :) :) Jag sa till min sambo innan att jag inte borde gå in eftersom jag inte heller borde gå ut med något.... Och mycket riktigt så kom jag ut med dessa t-shirtar i min famn (vi behöver inte alls t-shirtar, dessutom önskar jag att jag hade sytt dem :) :)):


Men - det som slog mig var att någonting hade förändrats sen sist!!! Tills för sist (kanske i höstas) hade jag tyckt att dom hade sisådär barnkläder på Lindex. Ja, kanske en och annan häftig grej då och då, och kanske att dom hade något billigt och så, tag 2 betala för 3, men nu!!!! SÅ MYCKET FRÄCKT!!! Och allt i SUPERFRÄCKA 70-tals inspirerade tyger. Och allt i 70-tals inspirerade mönster!! Vad hade hänt? var detta verkligen Lindex?? Wow!! Det var med lite blandade känslor måste erkännas jag konstaterade att tills för alldels nyss/förr var det dom där superdyra märkena som hade allt detta fräcka. Dvs Katvig, Småfolk, Meandi osv. Nu finns det på Lindex!!! Bra? Javisst är det bra!!! Jättebra att till och med såna som mig har råd att handla fräcka barnkläder!! Givetvis!! Men jag kände att allt man hade tänkt sy kanske inte kommer att bli lika originellt som man hade tänkt sig.. Som om det nu skulle göra något...

Nåväl! Min mamma som var med mig och som på ett helt annat sätt har upplevt 70-talet än vad jag har gjort var inte alls lika begeistrad. När jag med glada utrop: "Åh vad fräck!! En sån här typ ska jag sy!! Vilka många bra ideér man fick här!! Och precis en så här har jag redan tänkt sy" Så lät hon mer: "Men måste du blanda gult och brunt?? Du skall väl ändå inte sy en typ sånhär?" :) :) :) Hon berättade senare att hon hade läst om detta fenomen, att det är för att vår generation, vi som är födda på 70-talet, nu själva fått barn och vi bedårar dessa tyger och mönster. Och att de är därför de nu ploppar upp överallt. Men det har ju gått så himla fort! Bara på några månader! Sen är det ju också så att lika svårt som våra föräldrar har för 70-talet har vi för 80-talet. Och det är ju sant!!

Synd bara att tygtillverkarna inte verkar ha förstått denna urhype! Varför är det så himla svårt att hitta fräcka 70-tals inspirerade tyger??? Det skulle ju tillverkarna tjäna storkovan på! För visst skulle vi alla handla oss luspanka om bara dessa tyger fanns? Tur att det finns butiker som Jofotex som förstått nåt!!! De har förresten någon typ av marknad där till helgen då de sätter ner tygpriserna ytterligare (uggletyget sattes ju ner 10% för förbeställarna). Och gissa vad? jag skall dit och frossa på söndag!! Hoppas att jag träffar fler sybloggare där?? För visst är det ändå så hemskt, att shoppa sig lycklig - det kan man!!!

Ett rop på hjälp!!

I väntan på mitt syrum har jag under de senaste kvällarna (för det är ju bara kvällarna man hinner göra något på):
1) Övat på min overlock
2) Övat på min coverstitch
3) Varit på fest
4) Klippt ut en massa mönster som jag vill sy, tänkte att det var skönt att få det gjort.
Dessa kvällar har pendlat mellan att ha varit väldigt bra till att ha varit katastrofer. Nu hade jag önskat att syfolk läste min blogg och kunde kommentera detta inlägg för jag blir verkligen inte klok på alla sömmar och jag behöver verkligen råd.

Den första kvällen var det overlockens tur. En Bernina Bernette 334D. Jag och min mamma köpte den tillsammans begagnad på Blocket förra året och vi visste verkligeningenting om overlockar mer än att dom kunde sy fräcka sömmar. Men vi visste inte riktigt vilka, åtminstone inte jag. Och under flytt osv har den varit nerpackad. Men nu skulle den äntligen upp. Jag tog ett (ganska fult) tjockt ljusgult trikåtyg och ett mycket tunnt turkost trikåtyg att öva på. Och nu skall jag visa er mitt livs allra första overlocksöm TADAAAAAAAAA!!!

Ha, ha, ha!!! Herregud vilken katastrof :) :) :) :) Och det blev ju liksom inte bättre med mitt livs allra ANDRA overlocksöm heller, snarare (om möjligt) ännu värre:

:) :) :) :) Nåväl, faktum är att vid kvällens slut var jag och Bernetten faktiskt vänner Jag tyckte nog att jag åtminstone hade förstått att man kunde göra mycket saker med den. och dessa sömmar ser ju också mycket bättre ut:

Men även om jag var ganska nöjd med sömmarna vid kvällens slut måste jag erkänna att jag har så himla svårt för det här med trådspänningsbrickorna när jag trär maskinen. En av trådarna var verkligen SKIT-TRÖG hur jag än gjorde. Trär jag fel?? Höll säkert på i 45 minuter med EN av trådarnas trådspänningsbrickor. Det står i beskrivningen att man skall "dra tråden lätt fram och tillbaka tills man känner ett LÄTT motstånd, då ligger tråden riktigt mellan spänningsbrickorna". Men motståndet blev jättetrögt - hela tiden!!! Bryr jag mig för mycket?? För när jag till slut sket i det hela och ändå började sy så blev det ju bra. Erfarenheter???

Den andra kvällen gick inte alls bra, då skulle jag - full av förväntan - också pröva coverstichen!! Det är en Brother Coverstitch 2340CV som jag köpte härom helgen. Jag fick en ny, endast demokörd, till ett bra pris av Sycenter efter att ha annonserat på Sysidan. Jag ville ju givetvis åt täcksömmen men fattade inte fram tills i förrgår hur en coverstitch skiljer sig från en overlock. Den var ju inte alls lika självklar för mig. Jag trodde för det första att man kunde sy kedjor utan tyg med covern också. Ack så jag bedrog mig!!! Har nu läst nya tips om hur man avslutar sömmarna (dessutom special för denna maskinen) här. Också med coverstitchen sket det sig med trådspänningen. Samma sak att nån av trådarna blev jättetrög mellan spänningsbrickorna hur jag än gjorde.... Men denna gång när jag struntade i det och sydde på ändå blev det inte alls bra. För det första kände jag att jag inte kunde avgöra om en söm var bra eller inte!!! Hur sjutton ser en bra täcksöm ut???? Känner mig jätteosäker. Tyckte att vänstra nålens tråd samt skytteltråden blev för lösa. Men VAD JAG ÄN GJORDE så hände absolut INGENTING med sömmen!!!! Spelade liksom ingen roll om trådspänningen stod på 3 eller 7!! Kolla proverna nedan och inställningarna.



Har någon nåt tips??? Känner att jag nästan inte vågar använda covern om det skall vara såhär. Och jag som ville använda den mest för dekor.... Efter denna kväll var jag uppgiven... Nåväl, har lugnat mig nu och tycker faktiskt att alla sömmarna ser ganska ok ut ändå. Eller? Fast det är väl inte bra. Jag trodde att finjusteringarna var viktiga. Vartför är dom inte det på min maskin?? Ja, ja. Att välja och klippa ut mönster som jag har gjort i dag var ändå kul. Och festen i går var ju i alla fall toppen!!!!

Världens mysigaste mögel-sy-krypin!

Det här!!! Det här, det är mitt sykrypin!! Visst är det fint?? Visst är det mysigt?? Visst vill man bara skapa och åter SKAPA här? Visst är det luftigt?? Visst är det.... nämen vänta lite... det ser ju ut som skit! Det ser ju ut som en bunker eller nåt.... Ganska grått och kalt faktiskt... Ser verkligen inte alls ut som jag hade tänkt mig, ser inte alls ut som Madame K:s sykrypin! :-) :-) :-)

Sanningen är den att mitt sykrypin är ett mögelskafferi!! När vi flyttade in i vår nya lägenhet lovade värden vid besiktningen att mögelskafferiet skulle göras om till ett trevligt minirum med element och allt. Då tänkte jag att "när det är klart så ska jag göra mitt mysiga sykrypin där!!" Men det var ju ingen idé att inreda det i ett mögelskafferi när man kunde vänta på att inreda det i ett trevligt minirum istället. Och som jag redan beskrivit nedan så håller ju hantverkarna på, och håller på och håller på...

Det har varit ganska många turer under mycket lång tid med mitt sykrypin. Få se nu om jag kommer ihåg. Först så hände ingenting. Det var ju jul och nyår, då är hantverkare lediga! Sen hände ingenting, jag fick ringa till värden massa gånger innan de tog sig an vårt lilla mögelkrypin (eller, det var väl lite fuktskadat egentligen eftersom två av väggarna är "ytterväggar" i ett gammalt kylskafferi, jag skall alltid överdriva :)). Den 20:e januari i år skulle vi efter ytterligare en besiktning röja ur skafferiet, som vi använde som ett litet hemma-förråd. Det är ganska längesen om man betänker att vi sedan dess har haft allt som vi hade i förrådet (inklusive alla mina tyger och mina tre symaskiner och mina övriga sygrejor plus SAMTLIGA av våra hantverks- och målargrejor) på andra ställen i vår trerumslägenhet. Känns liksom som att det är förråd lite överallt ända sen dess...

Hur som helst så kom det först en som knackade bort allt fuktigt mojs på väggen, han dröjde i en och en halv vecka efter det att vi hade röjt. När han väl hade kommit och var klar skulle det hela stå och torka i två veckor, det skulle räcka för att få det torrt. Det räckte inte. En torkman med en stor jättevarm torkmojäng var tvungen att komma hit. (Jag var jätteorolig att någon av mina tvillingtjejer eller katter skulle komma in där och bränna sig) Nåväl, torkmojängen skulle också hänga där i TVÅ veckor!! Den gjorde den och sen blev det stiltje... Då fick jag börja ringa till värden igen! Sen kom samma knackkille som förut men nu skulle han spackla, han gav återbud två gånger, efter några veckor kom han och spacklade i två dagar. Sen kom en som satte upp skivor i taket. Sen kom han tillbaka och spacklade taket Denna vecka skulle målaren komma! Det gjorde han. Första dagen spacklade han taket - igen!?! Andra dagen har han målat. Här står vi nu!! Men eftersom det torkar så dåligt där skall komma tillbaka och måla mer i morgon...

Som ni förstår kan jag inte vänta på att han målar färdigt, att vi ska dra el där, måla fondvägg, sätta upp massa hyllor osv. :) : ) Inte underligt att jag idag började öva på min overlock nån annanstans i lägenheten istället! Men det är ju ett heeeeeelt annat inlägg :) :)

Lätt som en plätt!

Jag har alltid gått och handlat kläder och annat på second hand. När jag i mitt förra syryck insåg att man kan göra barnkläder av gamla vuxenkläder nöjde jag mig inte bara med mina egna gamla t-shirts utan sprang genast till det närliggande Emmaus och fyndade en drös dam-linnen för endast 10 kronor styck!! Bland annat hittade jag detta linne. Jag gillade färgkombinationen och mönstret.

Det var ett pyttelitet vuxenlinne så det var inte så mycket som behövde göras för omvandla det till en klänning/tunika. Så något mönster behövdes liksom inte. Halslinning behöll jag, likaså fållen nedtill. Det enda som behövde göras var att snedslåkanta med kantband som jag fått från min mamma och sy in sidsömmarna. Klart!!

Det är ju kul att fixa billiga och originella barnkläder så här lätt, men jag saknar själva skapandet. Alltså den större processen som det inbegriper att skapa ett helt plagg utifrån bara en tygbit. Detta känns som lite fusk (även om mina döttrar använt denna klänning ofta) Därför längtar jag så efter att börja sy på allvar. Håller just nu på och läser in mig på overlocksömnad som en galning nu, samt att jag skall ta itu och välja ut lite mönster som skall bli mina nästkommande alster.

Min blogg bråkar med mig!! Jag är hela tiden tvungen att gå in i HTML-redigerar-läget för att få till mellanslagen mellan styckena. Irriterande!! Dessutom kan jag inte klippa och flytta bilderna i inläggen (alla lägger sig längst upp). Utan måste också gå in i HTML-läget för att göra detta också. Morr....

Drömmen om sömmen

Jag erkänner!! Jag har en svaghet. En last, en drog, som har följt mig sedan jag var barn. Han heter David Bowie och är bara världsbäst!! Därför fick jag en Bowie-tröja i 30-årspresent av två goda vänner. Denna har dock alltid varit lite för liten (jag tackar, det smickrar K och K, men det hjälpte tyvärr inte). Och jag hade sorgligt nog ingen förhoppning om att den skulle passa, nånsin faktiskt! Därför fick även denna saxtrimmas vid min garderob"rensning" eller vad man nu skall kalla det.

Jag använde samma mönster som till den här men gjorde sprundet i ryggen istället. Kantbanden var glansigt röda, fådda av ömma modern. Knappen köpt på Duraflex Garn i Linköping under min vistelse där. Vid det här laget hade jag ju insett att min gamla Bernina Sport hade vissa begränsningar, framförallt vad gällde de olika sömmarna. Jag hade också insett att det inte blev bra att sy i mjuka tyger med de "vanliga" sömmarna. Det var nu jag började leta efter en overlock på nätet! Nåväl, i väntan på fållade jag emellertid denna lilla kreation med Berninans vari-overlock och drömde om en ny, fräck maskin med snygga sömmar!

När det begav sig...

När jag då, förra året skulle börja sy var det denna klänning som blev den första! Gjord av min gamla favvo t-shirt samt kantband och knapp som jag fick av min mamma. Mönstret hade jag gjort utifrån en köpt Me&I klänning. Inser ju nu att jag faktiskt redan gjort egna mönster utifrån kläder!! Jag hade ingen aning om hur man gjorde. Jag har fortfarande ingen aning om hur man gör. Men gjort det har jag uppenbarligen! Fast det blev säkert inte lika bra som det kunde ha blivit förstås...

Minns också att det där med kantbanden var världens upptäckt för mig. Jag hade liksom inte reflekterat tidigare över att dom fanns riktigt. Visst hade jag nog tänkt någon gång att ett plagg var tvåfärgat eller hade roliga detaljer, men jag hade inte brytt mig ett dugg om varför eller hur. Min ömma moder fick måånga samtal och försökte över telefon berätta för mig hur sjutton man sydde fast dem. Då hade jag endast min gamla Bernina Sport 801 (ärvd från gissa vem -min mamma!) och jag vet inte hur gammal den är. Tidigt 80-tal?? Till och med sent 70-tal?? Men det är egentligen inget fel på den. Räta och zickzack har fungerat alldeles utmärkt i alla år:) :) Och några andra sömmar hade jag tidigare inte ens vågat pröva mig på. Inte för att den gamla Berninan har så många andra sömmar (6 st) men ändå.. Nåväl, jag gjorde nog ändå fel, trots alla samtal, och resultatet blev väl sådär. Jag "orkade" inte pressa dem. Tänkte att nog var onödigt. Men jag minns att jag var så fascinerad över att tyget ändå blev så mycket snyggare med ett "tjusigt" avslut! Se bilder längst ned.. :-)

Skall jag vara riktigt ärlig så är jag fortfarande inte hundraprocentigt säker på hur man på bästa sätt syr fast kantband, "muddband" (eller vad det heter) och muddar. Inte heller vet jag med vilken eller vilka maskiner man gör det bäst. En liten djungel för mig (oj vad många såna jag har framför mig då!) Hur man klipper till egna kantband har jag förstått, men inte riktigt hur man klipper till muddar och "muddband". Om någon kunnig läser och vill reda ut det hela för mig VARSÅGOD!!! Skall också surfa runt på Sysidans forum och se om jag blir klokare.

På tisdag skall förresten målaren komma och måla i det lilla krypin som skall bli mitt sytillhåll!!!(Jag har liksom inte riktigt plats att börja sy förrän det är i ordning). Fast det var lite osäkert om han bara tar två av väggarna, eller allihop, eller allihop och taket. Hoppas allt!!! Annars får vi ju vänta på ytterligare hantverkare flera dagar (ibland veckor) för varje steg som skall göras. Håller mina sytummar!!

Mina första kantband någonsin i världshistorien!!

Is there anybody out there?

I väntan på mitt sykrypin (och därmed mina framtida alster) kan jag ju alltid blogga om det förgågna... Den här bodysuiten klippte jag till under mitt förra syryck som jag beskrivit ovan (eller nedan blir det väl här). Tyget är ett påslakan från IKEA och till detta hade jag köpt knallrött muddband till kantningarna. Mönstret hade jag -hör och häpna!! - knåpat ihop själv utifrån bodysuits från Småfolk som jag hade köpt på tradera. Tror till och med att jag ökade storleken lite..hybris kallas sånt! (Men jag gillar verkligen Småfolks kläder. Deras färgkombinationer inspirerar mig mycket)

Nu har ju denna bodysuit blivit preciiiis för liten till mina knoddar, tror jag åtminstone. Är det någon som vet hur sjutton man ökar ett mönster en storlek???? Och på en sån här modell? Tänkte nämligen att jag skulle kunna både bredda och förlänga i ngt annat tyg. Kan till och med, om man har tur, bli lite fräckt!!

Nu inser jag också det komiska i detta inlägg! Ingen läser ju min blogg för ingen vet ju att jag finns, så vem skall då kunna svara?? Jag skriver som om någon skulle läsa detta :) Fast Gecko hade faktiskt varit inne så jag får hoppas att hon letar sig hit igen, och att fler av min sort hittar mig....

I så fall undrar jag också varför jag inte får till mellanslag mellan mina stycken i mina inlägg?? Jättejobbigt att all text hänger ihop, det är verkligen inte meningen.

Modell:

Baby

Till dom här!

Det är till dom här det är tänkt att jag skall börja sy nu på allvar! Idén att börja sy föddes för allt för länge sedan (nästan lika längesen som när denna bild togs) när jag rensade bland mina gamla tröjor för att vi hade utrymmesbrist i garderoberna. Jag kom då på att de där gamla paltorna jag inte längre ville ha kunde man ju sy om till tex små, små klänningar!! Right! Det löste ju inte precis förvaringsproblemen hemma, men ändå, kul med en ny hobby! Och resulterar den sedan i fräcka kläder till mina tvillingtjejer så gör ju det inte saken värre. Det var liksom bara det problemet att jag inte hade en susning om hur man syr kläder. Men då, när det begav sig för nåt år sedan eller så, sydde jag faktiskt ändå ett antal klänningar av mina tröjor. Så himla kul att skapa!

Och nu, ett letande efter ett nytt hem senare, en flytt av hemmet senare, en vinter av förkylningar och magsjuka senare, ett lagrande av begagnade tyger senare, mycket surfande på sybloggar senare, ett införskaffade av både en overlock och coverstitch senare, inläsning av en mängd sytips och böcker senare och snart, snart ett färdigställande av ett litet sykrypin senare så skall jag alltså sätta igång!! Jag väntar otåligt på att hantverkarna skall göra klart krypinnet, det har tyvärr tagit flera veckor!! Jag har så många ideér att sy nu så jag vet inte vart jag skall börja. Känns nästan lite läskigt att börja nu, tänk om jag inte kan...

Men hur som helst - det är detta framtida arbete jag tänkte mig dokumentera i min blogg. Tack alla ni alla andra härliga sybloggare för all inspiration och tips! Speciellt Kokalal och Gecko! Nu är jag taggad!!